Jag har en bebis i magen. Fick reda på att jag var gravid i februari någon gång och det har varit några tuffa veckor nu med enorm trötthet och med ett extremt illamående. Precis som när jag väntade Emma. Illamåendet gick så pass långt att jag inte kunde behålla någon mat överhuvdtaget. Till slut fick jag skeda i mig vatten för att inte spy upp det heller. Fick nog när jag var yr och kände mig totalt tom i kroppen. Då ringde jag Mvc och där skrev en läkare ut Lergigan comp som har varit min räddning mot denna helvetiska illamående! Har tagit 3 st tabletter om dagen för att må bra och orka med ett någorlunda vardagligt liv. Nu när jag är inne i vecka 12 så känner jag hur illamåendet sakta men säkert börjar avta och har nu kunnat dra ner tabletterna till 2 ggr/dag. Orken och energin börjar infinna sig och man börjar få "hopp om livet" igen haha... Ett tag var det lite deppigt för de senaste 6 veckorna så har det i princip varit sängläge. Men nu så! Äntligen vänder det! Bebis är beräknat till 25 okt. Ska på inskrivning nu på måndag vilket i stort sett innebär att lämna blodtryck och lite annat smått.

Emma är superglad över att bli storasyster! Hon har bestämt att det ska bli en tjej som ska heta Törnrosa. Blir nästan arg om man påpekar att det faktiskt kan bli en pojke ;) Hon sjunger för magen och klappar den. Så sött så!